Cykling blir en allt starkare trend bland unga. Inför årets Vätternrunda har antalet 18–25-åringar ökat rejält, gruppen är till och med större än före pandemin.
- Det är kul att vår satsning på att locka yngre ger resultat, säger Vätternrundans vd Oskar Sundblad. Att aktivera unga är oerhört viktigt för folkhälsan.
Antalet deltagare i Vätternrundan har stadigt ökat sedan pandemin. Och en tydlig trend är att de unga verkar ha hittat cyklingen som sin motionssport. Inför årets lopp har antalet deltagare i åldern 18–25 år ökat med närmare 30 procent, och med en knapp månad kvar av anmälningstiden är gruppen redan större än den var före pandemin. Snittåldern bland deltagarna i Vätternrundan är ungefär ett år lägre än förra året.
- Det finns flera skäl till att våra lopp lockar yngre. Jag tror bland annat att det handlar om ett ökat hälso- och miljömedvetande. En av trenderna på Tiktok är också motion, det har säkert bidragit, säger Oskar Sundblad. Därutöver har vi gjort flera medvetna satsningar för att få yngre att både cykla mer, både rent generellt och i våra lopp.
- Vi har kört en satsning där vi bjöd alla 18-åringar på startavgiften, och många influencers har nappat på cyklingen, vilket givetvis ökar intresset. Förra året cyklade till exempel gamingprofilen Elias ”Elajjaz” Lönn Vätternrundan med kamerautrustning på ryggen och livesände sitt lopp på videoplattformen Twitch inför 475 000 följare.
Bland de yngre som står på startlinjen den 14–15 juni till Vätternrundan 315 finns ett 30-tal blivande civilingenjörer från Linköpings universitets I-linje. Gruppen har tränat tillsammans i ett halvår.
- Och det var inga större problem att få ihop den här gruppen, intresset var stort för att vara med, berättar Linus Lykvist, som tillsammans med några andra från linjen Industriell ekonomi gjorde ett upprop i höstas om det fanns fler som ville följa med och cykla Vätternrundan.
Sedan i december har studenterna tränat. Först var det spinning och nu är det träningspass på väg som gäller. I gruppen är erfarenheterna från cykling väldigt blandad, det finns tävlingscyklister till dem som knappt aldrig har cyklat. Linus egna erfarenheter från lite längre cykellopp fick han förra året när han cyklade Halvvättern.
- Det var efter Halvvättern som jag började fundera på att cykla Vätternrundan. Jag hade tränat för lite för det, men jag fixade det. Nu är jag bättre tränad, så jag är jättetaggad – Vätternrundan är något som man ska göra en gång i livet, fortsätter Linus.
Precis som övriga motionslopp upplever Vätternrundan nu en positiv deltagartrend. Under våren har det varit högt tryck på startplatserna till samtliga lopp i Cykelveckan.
- I vågen med deltagare som hittar tillbaka efter pandemin ligger löploppen först, säger Oskar Sundblad. Sedan kommer de motionsformer som kräver lite mer, som cykling och skidåkning. Vi har en bit kvar till deltagarsiffrorna före pandemin, men årets lopp ser ut att bli riktigt bra. Anmälningarna fortsätter att trilla in med ett 50-tal om dagen, och det går att anmäla sig till loppen ända fram till start.
Cykelveckan startar med Tjejvättern, Halvvättern och Vätternrundan 100 km lördagen den 8 juni. MTB-Vättern och Minivättern går söndagen den 9 juni. Den 14–15 juni är det dags för Vätternrundan 315 km.
Ackreditering
Är du journalist, fotograf eller liknande och vill bevaka Vätternrundan 315 km, MTB-Vättern, Tjejvättern, Halvvättern eller Vätternrundan 100 km? Ackreditera dig här: vatternrundan.se/press
Vätternrundan är en del av den svenska folksjälen och ett av världens största motionslopp på cykel. Vätternrundan arrangeras sedan starten 1966 av den ideella föreningen Motala AIF. Årligen deltar ca 36 000 cyklister från hela världen i loppen under Cykelveckan – som förutom Vätternrundan 315 km innefattar Halvvättern 150 km, Tjejvättern 100 km, Vätternrundan 100 km, MTB-Vättern och Minivättern. Vätternrundan blev år 2013 det första idrottsarrangemanget i Sverige som certifierades enligt ISO 20121, en standard för hållbarhet vid evenemang.